Almen 21, Karlstad 2020
Almen 21
Kund: Kvalitétsbygg
Plats: Karlstad
År: 2020 – 2023
Status: Färdigt
Kvarteret Almen är beläget i hjärtat av Karlstad. På platsen har typ av bebyggelse varierat och sedan 60-talet har Karlstad stadshus huserat här. Men om vi går bakåt i historien ser vi att redan på 1700-talet var kvarteret Almen ett av Karlstads mest populära områden att bo i. De trähusen som än idag finns kvar i kvarteret är några av de få trähus som undkom den stora stadsbranden 1865.
Den befintliga byggnaden betraktas som ”särskilt värdefull” och ritades av arkitekt Per Lagergren och stod klar 1962 för att brukas som stadshus. Byggnaden tillkom under den period som kallas Miljonprogrammet då Sverige skulle bygga en miljon bostäder pga den dåvarande bostadsbristen. Den rådande arkitekturstilen kallades Neobrutalism och var ett rationellt och stereotypt byggande i för den tiden modern teknik. Estetiken gavs inte samma omsorg som funktionen och de nationella målen. Även om man tydligt ser 50-talets spår i stadshuset är materialvalen och byggnadens utformning typiska för 60-talet. De karaktärsdrag som betraktas som särskilt värdefulla är fördelningen i fasad mellan tegel och glas. Utsmyckningarna i form av dekorerade räcken, stenpartiet invid entrén och skärmtaken. Samtligt tas stor hänsyn till nu när det f.d. stadshuset byggs om till hyresrätter och lokaler. Att utveckla det sedan många år friställda stadshuset till attraktiva bostäder och samtidigt behålla sockelvåningen med verksamheter som ger liv åt gatan går i linje med Karlstads stadsdelsvision för Tingvallastaden. En påbyggnad förstärker befintligt stadsbyggnadsmönsters många nedslag i historien med ytterligare en årsring, daterad 2020-talet.
Efter ombyggnation kommer det f.d. stadshuset att innehålla 142 hyresrätter med verksamhetslokaler i entrévåning. Den öppna karaktären i entré och reception bevaras såväl som ytskikt på golv, trappor och räcken. De ytskikt av Kinnekullekalksten i trapphus och andra ytor som rivs återbrukas i möjligaste mån. Ytskikt på väggar i entré och trapphus samt den f.d. utställningslokalen behålls i möjligaste mån. Planlösning i den f.d. utställningslokalen behålls i stor utsträckning och blir en s.k. co-working där ytan kan sägas vara semi-offentlig. Konstverket i entrésluss behålls.
Påbyggnaden tar vid där befintlig byggnad slutar med det avsteget att vindsvåning och befintligt tak rivs. Däremot bevaras vindsvåningens befintliga fasader och därmed också den karaktäristiska fönsterraden av låga fönster samt den östra gavelns karaktäristiska sneda fönstren som får bilda öppningar med räcke på den nya takterrassen. Påbyggnaden får ett stramt och konsekvent uttryck som knyter an till befintlig byggnads upprepande fasaddisposition med ett rutnät av tegel som ramar in de rytmiskt placerade fönstren. För att skapa en god helhetsverkan har vi arbetat med en slät fasad som genom att variera stående och liggande träpanel förstärker rutnätsmönstret och bildar en konsekvent rytm i fasaden. Befintliga fönster behålls och placering av fönster i påbyggnaden följer samma vertikala linjer och proportioner som i befintlig byggnad.
Det huvudsakliga materialet i påbyggnaden är trä i så väl stomme som fasadbeklädnad. Fasaden består av brandskyddsbehandlad, silvergrå träpanel, den ska upplevas ljus och med en tydlig gräns av gammalt och nytt. Genom att byggnadsdelarna prefabriceras i fabrik blir materialspillet från byggplatsproduktionen mindre än vid traditionella byggmetoder. Det avfall som skapas kan på ett bättre sätt hanteras och återvinnas i produktionen i fabriken. Andra fördelar med prefabricerade tillverkningsmetoder är att så väl produkter som metoder är optimerade vilket kräver en mindre mängd material och även bidrar till färre transporter av byggmaterial. Även arbetsmiljön är bättre med hänsyn till tunga lyft och att tillverkning sker inomhus. Däremot platsbyggs fasadens ytskikt för att dölja de möten som uppstår mellan de prefabricerade delarna för att överbrygga vad som annars kan vara en baksida med prefabricerade byggnadsdelar.
I och med att hela tillbyggnaden uppförs med träväggar av relativ låg vikt så är möjligheterna till att förändra insidan stor och framtida flexibilitet är därför inbyggt. Fönsterindelningen som följer befintlig byggnads rationella struktur, ger även den en stor flexibilitet om man i framtiden önskar ändra sådant som lägenhetsindelning, användande eller funktion.